Fler torsktankar

I kommentarerna till mitt förra inlägg om det omtalade lila kuvertet upprepades vad jag tror är en myt om den typiske sexköparen - en snäll men socialt obegåvad enstörning vars enda chans att få ligga lite är genom att betala för det. Jag svarade att jag snarare tror att rätt många av dem har både fruar och flickvänner (ibland samtidigt), men att en del lockas av just det "smutsiga" i det hela. Med sin livskamrat vill de älska fint och kärleksfullt, men de vill också ha någon att riktigt snuska sig med, kanske dominera och förnedra, på ett sätt som man väl inte kan göra med sina barns mor heller.

Och som på beställning intervjuar Aftonbladet Paulina, som gjort just den erfarenheten. Vanliga familjefäder som fick en kick av att plåga en nedbruten ung tjej lite hemma i dubbelsängen medan frugan var bortrest. Ingen av dem tycks heller ha märkt att Paulina inte alls var där frivilligt eller gillade att bli förnedrad.

De ensamma stackarna finns säkert, liksom de lyckliga hororna som förbarmar sig över dem mot en rimlig peng. Men på skalan mellan dem och torterade underåriga östeuropeiska tvångsprostituerade finns en hel gråskala av mer eller mindre vilsna säljare, och mer eller mindre perversa köpare. Hur man genom lagstiftning ska kunna dra en gräns för vad som är ok mellan människor och vad som inte är det är en ovanligt svår nöt att knäcka, annars hade vi haft den perfekta lagstiftningen för länge sen med tanke på hur många som försökt, men lila kuvert är nog knappast lösningen. Som sagt, i svensk lag brukar man vilja döma människor först och straffa dem sen.