Äldrevår

Bland alla eländesskildringar från den dumsnåla äldrevården där våra far- och morföräldrar (ja inte just mina, de är förhoppningsvis alla på ett bättre ställe) långsamt tynar bort i avföring och liggsår med oupptäckta brutna ben, så kommer då och då ett bevis på att det faktiskt finns äldreboenden som är riktigt bra. Förmodligen är de rentav i majoritet, det blir bara inte lika häftiga rubriker av "på Solgården har alla det bra och tas om hand av duktig och vänlig personal".

Jag bodde en period nära ett äldreboende som tycktes fungera alldeles ypperligt. Under sommaren kom de gamla ut på gräsmattan mellan husen så gott som varje dag, lagom till lunch eller eftermiddagskaffe. Ibland kom vad jag antar var en sjukgymnast med en CD-spelare och ställde till med dans, ibland var det allsång med gitarrkompande trubadur, och någon gång såg jag dem grilla korv. Ja, personalen fick sköta grillen förstås, det var ju trots allt en demensavdelning. Även de som hade en ganska luddig uppfattning om var och vilka de var tycktes njuta av solen, fågelsången och vindens sus i träden, och tänkte kanske att var de än var så var det inget dåligt ställe. Och inte minst kunde man även på håll, utan att höra vad som sades, se på kroppspråket att det fanns en förtrolighet mellan de boende och personalen som vittnade om att vården med all säkerhet var god även inomhus.

Såna exempel är upplyftande och dämpar rädslan för att bli gammal. Och nu har DN besökt Södergården i Västerås, där man inrett ett söderhavsrum komplett med sollampor, alkoholfria drinkar, och sand mellan tårna. Genialiskt! Mer sånt! Jag är övertygad om att det lönar sig även ekonomiskt i slutänden.


Edit: Ser att Sakine Madon just idag skrivit i Expressen om äldres rätt till alkoholhaltiga drycker om de så önskar. Jag tänker på en äldre släkting, en snart 90-årig kvinna som lever ensam och är nästan blind, som för en tid sedan i förtroende erkände att hon faktiskt tar sig ett litet glas vin ur bag-in-boxen varje kväll. "Och... ibland tar jag två", lade hon till, nästan viskande. "Tror du jag håller på att bli en sån där lådvinsalkoholist?".

Så jag kanske ska lägga till att jag för egen del mer än gärna skulle ta en riktig margarita i det där söderhavsrummet när jag blir gammal. Under förutsättning att den inte skulle krocka med mina mediciner förstås. Å andra sidan, har man lite roligare och mer stimulerande dagar kanske man kan dra ner på både sömntabletterna och de lugnande!