Sömnprat

Jag har erkänt mina nattliga förehavanden förut, i inlägget om sömnätaren Erik. Jag är visserligen inte uppe och ränner så mycket som när jag var yngre, men jag vet att jag periodvis pratar en hel del strunt. Jag har såväl anklagat sambon för diverse taskigheter (som han naturligtvis var oskyldig till) som försökt rädda honom från fallande bokhyllor. Jag har skällt ut osynliga besökare och börjat städa mitt i natten, och sånginsatser har förekommit. Men nu har jag insett att mina små muttranden och utrop inte är något att komma med alls. Jag har mött min överman. Sleeptalkinman säger helt sanslösa saker, varje natt. Hans fru måste lida av kronisk sömnbrist. Och om jag kommer med orättvisa utskällningar är det ingenting mot hans grova verbala attacker på allt och alla. Det måste läsas!

När man läser bloggen uppstår mycket snart frågan om detta verkligen är på riktigt eller bara hittepå. Kommer vi snart att få veta att den som ligger bakom bloggen är ett läkemedelsföretag som vill sälja sömntabletter? Jag vet inte. Men jag tycker det finns mycket som tyder på att det är på riktigt. Och hur som helst blir det mycket roligare om man utgår från det!